Gotta be somebody's blues
Dags for 15 timmars buss snart igen. Idag ar kontoret helt tomt eftersom det ar ledig dag, men jag jobbar och belonas istallet med en ledig lordag. Inte helt fel. Planen for helgen ar att aka till Bombay, jag har blivit medbjuden av Michal pa middag pa polska konsulatet, vilket later riktigt intressant. Sen blir det sightseeing i Bombay resten av sondagen formodligen. Men inget ar bestamt an, jag kanske kor en lugn helg i Pune istallet.
Denna vecka har jag bott i Suzlons gasthus har i Padubidri. Att bo i gasthus ar ungefar likstallt med att vara slavagare, eftersom det i husen jobbar ett par personer vars enda uppgift ar att serva gasterna. Detta betyder att jag far klader tvattade och strykta, allt stadat, jag far te och tidning och mat nar jag ber om det, och blir kallad 'sir' ungefar 100 ganger om dagen. Det ar, milt uttryckt, ganska konstigt. Och arligt talat ar det inte helt bekvamt heller. Inte bara fysiskt bekvamt, utan mentalt. Det ar nagot som kanns fundamentalt fel med att bli uppassad pa pa detta satt, hela principen om lika manniskovarde kanns rubbad. A andra sidan, dessa killar ar anstallda och avlonade for att gora detta jobb, och skulle dom inte gora det skulle dom kanske vara arbetslosa eller ha samre betalt, sa helt daligt ar det ju inte ur ett samhalleligt perspektiv. Men konstigt ar det.
Om tva manader gar mitt visum ut, och jag har fortfarande inte ansokt om forlangning. Detta kan innebara enorma problem i Indien, eftersom saker och ting tar tid pa ett satt som inte gar att forsta riktigt. (Om man nu inte befunnit sig i svenska vardsystemet och behovt specialistremiss och fatt en...sex manader senare. For akuta symptom. Ni som behover veta vet :) ) Nar polisen sager en manad sa tar det tre manader. Darfor star jag i valet och kvalet om jag forsoka ansoka om visum och se vad som hander, eller helt enkelt strunta i det och aka hem ett par veckor och traffa nara och kara. Det vore otroligt skont. Det som talar emot ar att det nog skulle ga pa totalt runt 10000, med resa och nytt visum och sen allt som ska betalas i Sverige, och det ar pengar jag grymt garna hellre spenderar pa resor eller liknande i Indien. A andra sidan kanske det ar nodvandigt att atervanda hem ett tag for att behalla det som finns kvar av vettet :)
Denna vecka har jag bott i Suzlons gasthus har i Padubidri. Att bo i gasthus ar ungefar likstallt med att vara slavagare, eftersom det i husen jobbar ett par personer vars enda uppgift ar att serva gasterna. Detta betyder att jag far klader tvattade och strykta, allt stadat, jag far te och tidning och mat nar jag ber om det, och blir kallad 'sir' ungefar 100 ganger om dagen. Det ar, milt uttryckt, ganska konstigt. Och arligt talat ar det inte helt bekvamt heller. Inte bara fysiskt bekvamt, utan mentalt. Det ar nagot som kanns fundamentalt fel med att bli uppassad pa pa detta satt, hela principen om lika manniskovarde kanns rubbad. A andra sidan, dessa killar ar anstallda och avlonade for att gora detta jobb, och skulle dom inte gora det skulle dom kanske vara arbetslosa eller ha samre betalt, sa helt daligt ar det ju inte ur ett samhalleligt perspektiv. Men konstigt ar det.
Om tva manader gar mitt visum ut, och jag har fortfarande inte ansokt om forlangning. Detta kan innebara enorma problem i Indien, eftersom saker och ting tar tid pa ett satt som inte gar att forsta riktigt. (Om man nu inte befunnit sig i svenska vardsystemet och behovt specialistremiss och fatt en...sex manader senare. For akuta symptom. Ni som behover veta vet :) ) Nar polisen sager en manad sa tar det tre manader. Darfor star jag i valet och kvalet om jag forsoka ansoka om visum och se vad som hander, eller helt enkelt strunta i det och aka hem ett par veckor och traffa nara och kara. Det vore otroligt skont. Det som talar emot ar att det nog skulle ga pa totalt runt 10000, med resa och nytt visum och sen allt som ska betalas i Sverige, och det ar pengar jag grymt garna hellre spenderar pa resor eller liknande i Indien. A andra sidan kanske det ar nodvandigt att atervanda hem ett tag for att behalla det som finns kvar av vettet :)
Kommentarer
Trackback