novembergud

Oj vilken konstig natt. Jag somnade halv fem, vaknade vid sju, kunde knappt sova om, utan låg bara och vände och vred på mig och kände mig helt stirrig och pigg. Tankar som gick i tusen kilometer i timmen om allting. Vilopuls på 120. Försökte få tag på mitt sällskap till IKEA, utan framgång - jag vet fortfarande inte om jag kommer iväg imorgon, vilket jag MÅSTE. När jag till slut somnade om var drömmarna väldigt märkliga, milt uttryckt. Sebbe provade extacy och gick runt och trillade; jag sprang runt i ett Täby Centrum som såg helt annorlunda ut utan att veta vart jag skulle så jag hamnade bara på samma ställe; mamma var helt förvirrad, så jag och Ullis fick ta hand om henne.

Kanske inte skulle tagit fyra kapslar Jet Fuel hos David igår. Helt lagligt, men det blev nog lite för mycket ändå ;) Man får akta sig för knarket innan man är van, som vi brukar säga. I övrigt hade vi en otroligt trevlig förfest, med bara goda drinkar och riktigt trevligt sällskap. Pliktskyldiga som vi är infann vi oss på Cafét vid kvart över elva, redo för att låta det riktiga äventyret börja.

Stonebridge och Joey, som hade födelsedag, var givetvis bäst. Däremot var dansgolvet inget riktigt dansgolv, utan vi stod och trängdes med drinkborden och kotlettfrillorna - lite tråkigt. Sen stod jag bara och längtade efter att han skulle spela någon av sina egna låtar, vilket han inte gjorde. Vid två var bara jag och Sebbe kvar, och vi beslöt oss för att gå till spyan istället, där Sebbes kompis DJ:ade. Spyan är, milt uttryckt, inte vad det var sist jag var där. Nu är även kreti och pleti välkomna på vad jag trodde var en av bourgeoisiens sista utposter; det var knökfullt med folk och om dansgolvet var litet och trångt på cafét var det fullständigt obefintligt här, med folktäthet som en överfull flyktingbåt. DJ:ns tema var svenska hits eller nånting, för han varken mixade eller hade ett tema mer än att det var svenska artister - smått värdelöst. Tröjalåten är knappast vad man är sugen på att höra ute. Och även om Fula gubbar med Magnus Uggla är en väldigt bra låt på många sätt (jo, det är den), så är det ganska mycket ölsvenne över den. Vi fick en gratisdrink som vi gav bort, och begav oss därifrån ganska fort.

Imorse, när jag låg och stirrade i min Jet Fuelinducerade förvirring, kom jag på att jag hört tröjalåten under kvällen. Och i någon form av Jan Stenmarksk uppenbarelse var det som att jag trädde ur min kropp, såg ner på mig själv, och tänkte - är det egentligen någon som vill veta var jag köpt min tröja?