novembergud

Jag har hunnit med mycket idag. De två stora: vaxa om skivan varpå min tv och skärm står, och slutgiltigt inse att jag inte ska jobba mer på kraft & kultur, och därefter sagt upp mig för gott. Jag satt där ikväll och insåg att när dom jag jobbar med - nästan alla är ruskigt trevliga - säger att dom ska gå hem, då finns det ingenting som håller mig kvar. Inte ens pengarna, även om jag brukar tänka att en timme extra ger en hundring extra som i sin tur är inträde någonstans, eller en fotbollsmatch, och således motiverar mig att sitta kvar. När Jannis och Adrien gick hem, så gick jag med. För sista gången. Jag kände bara att jag var...färdig. Ett jobb får inte bara vara kollegorna, hur trevliga dom än är.

Framåt mot nya mål.