novembergud

Angående otroligt bra namn: satt just och kollade en grej på jobbet, och upp poppar namnet Mikael Hazard. Fatta att heta Hazard i efternamn! Då har man inte många potentiella karriärval - stuntman, polis eller brandman. Grymt slöseri annars, tänk er en dagisfröken som heter Hazard. Nä, har man ett sånt namn är man ämnad för stordåd.

Om jag någonsin byter namn så blir det Max Power. Eller om jag får en son...

Idag har jag vita skor på mig, vilket får mina kollegor att tycka jag är årets stekare. Dom kallar mig Weinheden, efter Vanheden i Jönssonligan. Inte helt rättvist tycker jag, men det får man väl ta om man ska vara stekare...:)

Jag tänkte, fredagen till ära, bjuda på lite Weinestedtsk prosa. Det är ett hittills opublicerat verk, och jag vet ärligt talat inte om det är någonsin kommer publiceras - om massorna är redo för denna form av litteratur. Verket heter "förklaring error_code_trim revised.xls", och är kanske det bästa jag någonsin skrivit. Jag bjuder här på vad vi kan kalla för ett smakprov - njut!

Kapitel 1 - Incorrect number of digits
1. Antalet siffror angivet på mätaren i MSCONS:et stämmer inte med antalet siffror registrerat på mätaren i CAB (även om det rör sig om samma mätare). Resultatet blir att MSCONS:et ej går att importera.
2. Om problemet återkommer skickas ärendet till TietoEnator, som ändrar antalet siffror på mätaren i CAB. Finns anledning att tro att det bara är fel i MSCONSET registreras mätarställningen manuellt.
3. Felet beror på att nätägaren anger ett visst antal siffror för mätaren i Z10:an. Stämmer denna siffra inte med siffran i MSCONS:et uppstår detta problem. Problemet beror helt på nätägaren, och vi kan inget göra mer än uppmärksamma TietoEnator, som får ändra antalet siffror på mätaren i CAB.

Kapitel 2 - Previous reading does not exist in CAB
1. Av MSCONS:ets två avläsningar för anläggningen är den tidigare ej registrerad i historiken i CAB.
2. För det mesta löses problemet genom att manuellt registrera mätarställningen i fråga, för att sedan importera nyare avläsningar från COMCAB. Ibland krävs kreditering för att kunna registrera tidigare mätvärdet.
3. Problemet är framförallt beroende av de MSCONS nätägarna skickar, så problemet går inte att helt eliminera. Ju fler MSCONS vi behandlar, desto mindre är risken att felet uppstår.

Inte illa va? Förstår ni nu att det är svårt att förklara vad jag gör på jobbet? :)

Nu ska det pratas lägenhet igen. Varför kan inte jag ha föräldrar som inte är skilda och som bara sitter på massa pengar och lägenhet att dela ut? Jag undrar om de jag känner som bara fått en lägenhet av sina föräldrar förstår vilken j*vla tur dom haft. Men jag inser mer och mer att jag faktiskt bor väldigt billigt där jag bor, även om det är litet. Eventuellt finns ett nytt hyresprojekt på gång, men vi får se. Det hänger inte helt på mig, tyvärr. Och det hänger rätt mycket på att jag kan få ett bra extrajobb, eftersom mina boendekostnader isåfall kommer att stiga med 1700 eller så. Ganska mycket pengar när man är semifattig student.

Mina timmar med pivottabellerna i excel blev till slut en halv slide i en veckorapport. Rätt pluttigt måste sägas, men jag vill ändå tro att det är en väldigt viktig sida...:) Eller, det är den, för den fastslår hur vi ska prioritera arbete med att bli av med gamla problem. Tycker faktiskt jag gjorde ett riktigt bra jobb, och till nästa gång (om det blir någon) vet jag mycket bättre hur jag ska göra och vad jag ska titta på. Pivottabeller är halvknepiga att lära sig, och det tog ett tag bara att lära sig funktionerna.

Klockan är fem, och det är inte mörkt. Happy happy joy joy :)

Pratade med Ullis igår, om att åka upp till Värmland till påsken. Ju mer jag tänker på det, desto mer känns det som en solid idé. Jag kommer förmodligen ändå inte kunna jobba så mycket de röda dagarna, och ta bussen upp på långfredagen (om det går några) och sen åka hem på söndag vore riktigt nice! Då hinner jag med släkten, plus att gå ut en kväll med syrran och kanske kusinerna i Karlstad. Jag kan sakna lugnet i Rottneros, och naturen. Och människorna såklart, även om jag inte är släktfanatikern direkt. Det var länge sen jag var ute med min syster, och jag måste ju kolla hur hon har det på nya jobbet och där hon bor.

Chia åker till Istanbul, och jag till Värmland...Nästan samma sak ;)

Herrej*vlar...
Jag var just och tränade, och tänkte in och köra lite bastu efteråt. När jag står och duschar så kliver det ut en skrynklig gammal gubbe från bastun, så jag tänker att nu är det väl knappt fisljummet därinne, så att gubbens pacemaker inte ska stanna eller nåt. Men döm av min förvåning när jag kliver in i bastun - skrynkelgubben har eldat på bastun till typ TVÅHUNDRA grader! Helt sjukt varmt, relativ luftfuktighet på ungefär 700%, jag satt och kippade efter andan i fem minuter för att sen ge upp.

Inte konstigt att han var så skrynklig...

Jag är, som ni förmodligen vet, ingen bilkille. Jag tycker bilar är rätt tråkiga, och är nöjd om dom tar mig från plats A till plats B, och kan köra bakåt ifall det skulle behövas.

Men en ny kärlek har kommit in i mitt liv. Någon av Fortumgrevarna kör runt i en Maserati Gran Turismo, som ganska ofta står parkerad precis utanför våra fönster. Det är den absolut snyggaste bil jag någonsin sett, och jag lovar att väldigt många vänder på huvudet när dom går förbi. En sån får det bli när jag också blir greve.

Då var Dankobiljetterna beställda! Jag vet att jag tjatar om den här spelningen, men ärligt talat, ni vill inte missa Danko Jones live. Sinnessjukt bra drag! Gillar ni rock and/or roll, hårdrock eller fanimej nästan vad som helst är det värt att gå :) 8 april, Tyrol, Gröna lund. Idag kommer nya skivan, den ligger på posten på väg till mig. Köp, ladda hem, sno den av en gammal tant, men lyssna på den!

Redan onsdag! Hur snabbt har den här veckan gått? Skönt :)

Igår landade en hel Finlandsfärja med skidåkare i Värtahamnen. Mattias som jag jobbar med upplyste oss om att det tydligen ska åkas skidor vid slottet idag; världscuptävling i sprint. Hur mycket snö som ska baxas dit vill jag inte ens veta, plus att det regnar här så allt lär försvinna direkt. Skidåkarna iallafall har i ungefär ett dygn ägnat sig åt att springa uppvärmningsvändor utanför vårat kontor, och gymet var helt fullt imorse. Dom är förvånansvärt små och taniga - jag trodde ändå dom skulle vara lite biffigare än så. Men det är väl som långdistanslöpare ungefär, man får inte väga för mycket.

Nu kom hon med blå mössan för tjugonde gången, och klockan är halv nio...

Dom säger att vi ska akta oss för växthuseffekten, för att den inte ska ta död på oss, men kolla den här mördarmaskinen! Fler såna här, så finns garanterat inget levande på varken två eller fyra ben kvar snart ;)

Det blev bakläxa på allt mitt excelande. Eller, så kändes det för egen del iallafall. Men jag har hela resten av veckan på mig att fixa så det blir bra, med övertygande argument och allt det där. Gör jag detta bra ser det nog bra ut inför framtiden ;)

Jag börjar få slut på filmer jag vill kolla på, och tar därför tacksamt emot filmtips. Helst sci-fi, så känns det just nu, men franska snackisar har ju som ni vet en alldeles speciell plats i mitt hjärta...

Äntligen! Café Duvel har belgisk ölfestival, vilket innebär kanske 100 extra sorter i sortimentet..Dock finns ungefär 400 andra sorter för mig/oss att ta sig igenom först. Behöver sno en öllista därifrån och börja bocka av...Men det blir nog ett besök i veckan eller till helgen, Carin verkar sugen. Hojta om ni är sugna :)

Ovanligt lugnt på bloggfronten idag, men det beror på att jag fått en ovanligt intressant uppgift. Jag sitter med en lång lista med massa variabler, och ska genom att sortera och analysera på olika sätt komma fram till hur vi ska styra in arbetet med att bli av med vissa fel. Eh, bra förklarat Henrik, lätt att förstå det där... Men intressant är det, och något helt nytt!

Helt otroligt hur man kan gå ifrån att vara helt pigg till redo att göra som törnrosa och sova i hundra år eller hur länge hon nu sova, bara av att äta. Matkoma säger jag bara.Det sjukaste är att jag nuförtiden inte ens drabbas av matkoman efter att jag ätit klart - jag känner tröttheten glida över mig SAMTIDIGT som jag äter! Så jag får i mig ungefär halva lunchen, dvs salladen, och sen börjar jag dåsa till. Sitter med glasartade ögon och orkar knappt tänka. Sen tar det ungefär två timmar innan jag blir mig själv igen, men då är det ju dags att börja tänka på att gå hem... ;)

Då var helgen nästan över. Och vilken skön helg det blev. Jag fick nog lite bukt på sällskapssjukan; i fredags åt jag bara middag med Dennis och kollade film på kvällen. I lördags somnade jag och vaknade för sent för att orka åka till Sarah (förlåt :/ ), så istället blev det film. Idag har jag träffat Jeanette för en promenad i stan - jättetrevligt och massor att prata om - och sen var båysen här på kvällen för att spela brädspel. Jag har fått ett par sidor skrivna på uppsatsen, och känner mig väldigt utvilad. En väldigt bra helg helt enkelt! En riktig filmhelg - har hunnit med att se fem filmer, och snart sätter jag på en till att somna till. Jag som knappt kollat en film ensam sen Dackefejden...

Och Chia kämpade hela Vasaloppet, och gick i mål vid kvart över sex. Elva timmar och en kvart skidåkning, det vinner min respekt iallafall. Bra kämpat :)

Ny vecka imorgon, och nya tag. Hoppas ni alla haft en bra vecka, och att nästa blir precis lika bra.

För nu är våren här. Officiellt.

Vilken svärmorsdröm jag är. Jag har spenderat dagen med att STORSTÄDA, dvs gnugga typ varenda vrå av min lägenhet jag inte städat på ett tag (vilket jag förövrigt ändå är duktig med). Vi pratar dra ut ugn och diskmaskin och skrubba; vi snackar ugnsrent på vreden på spisen och runt botten av vattenkranen på toa, tillsammans med två vändor svinto. Jag har tvättat två maskiner tvätt, prydligt vikt allt jag tvättat, och organiserat om mina sängkläder och handdukar så att dom ska vara i bättre ordning. Jag har bäddat rent, och sett till att få matchande örngott. Jag står just nu och gör en jätteomgång chili con carne, så att jag har matlåda fem dagar i veckan fram till slutet av september ungefär. Jag ska inte ut och kröka ikväll, det är jag alldeles för trött för, så istället ska jag avnjuta den nya högst emotsedda och kritikerrosade Rambo 4 tillsammans med David.

Men några öl blir det ändå! Femdagars here I come...

Imorgon åker Chia vasaloppet - lycka till, jag vet att du klarar det :)



Blev tvungen att leta fram denna klassiker...

Ikväll är det transstockholmska järnvägen som gäller, för vi ska ut till Hässelby och fira Sarah som fyller 23. GRATTIS Sarah, äntligen blir du stor flicka!

Precis när jag fyllde 23 kom en av mina absolut favoritskivor - Futures av Jimmy Eat World - ut, och på skivan finns, passande nog, en låt som heter just 23. Jag vet inte hur många gånger jag lyssnat på denna låt, och jag får fortfarande rysningar när jag hör den. Den har bland de bästa texter jag någonsin haft den stora äran att uppleva; om hur viktigt det är att inte fastna i det som varit, utan att blicka framåt och se till att framtiden blir precis så bra som man förtjänar. Du förtjänar en bra framtid Sarah, se till att göra den till det :)

Amazing still it seems
I'll be 23
I won't always love what I'll never have
I won't always live in my regrets

You'll sit alone forever If you wait for the right time
What are you hoping for?
I'm here I'm now I'm ready
Holding on tight
Don't give away the end
The one thing that stays mine

Vad hände egentligen med det naturliga urvalet?



När en sån här sitter på insidan av ens t-shirt, då kan vi alla vara rätt säkra på att vissa gener på denna jord, om naturens lagar stämmer, nog inte borde ha förts vidare...

Igår slog det mig: jag verkar ha fler tjej- än killkompisar. Oroväckande? Kanske...

Jag struntade i att jobba kväll igår - alldeles för seg - och åkte hem för att ta det lugnt lugnt (efter att alla bangat att ta en öl på Bojan). Kom hem, lagade mat, gjorde popcorn, och kollade på Stardust, helt ok film. Men mitt under filmen kände jag min vid det här laget mycket bekanta sällskapssjuka göra sig påmind, så jag slängde iväg ett sms till Lina, som bor i Kungshamra. Inget svar, så jag kollade klart på filmen och låg i sängen redo för en tidig kväll. Men så får jag svar, och inser att sova kan jag göra när jag är pensionär. Ut och promenera, och föreslår att gå mot universitetet med förklätt syfte: en öl på Bojan ;) Vi kommer dit och sätter oss och pratar; hur trevligt som helst att träffa Lina igen, det var länge sen. Under tiden vi sitter där: sms från Jessika, som varit på juristpub i huset bredvid men som är lättövertalad att komma tillbaka och ta ett glas och prata lite. Sms från Jeanette, som undrar om jag fått boken hon skickade i smyg i höstas(!) men som jag inte sett till. Sms från Carin, som vill ta en öl och bara snacka skit på söndag.

Och det slår mig: jag måste vara bra på att prata med tjejer. Verkligen prata. Jag tycker ju verkligen om att prata - jag behöver det - och det kanske märks. Jag är en bra tjejkompis helt enkelt... En klassiker är ju killen som blir vän med tjejer utan att någonsin kunna få dom intresserade av honom, men det är knappast ett problem för mig just nu känns det som - jag vill ju ändå bara prata...;) Svårförklarat det där. Får väl bli skogshuggare och gå runt och snyta mig i näven, för att hitta tillbaka till balansen...

Trött på bråkiga, högljudda grannar på kontoret? Vill du fira att det är fredag på riktigt? Nu finns lösningen!



En sån där pjäs på skrivbordet ger epitetet skrivbordsgeneral en ny innebörd :)

Fredag igen! Alltid lika trevligt :) Vi får se om jag har ett jobb att gå tillbaka till på måndag bara, det blåser något sinnessjukt just nu, och snart kommer väl Finlandsfärjan inbrakandes på kontoret. Jag är ingen meteorolog, men åtta grader på morgonen den 22 februari, då blir haven ovanligt varma, och varma hav innebär mer energi som vindarna plockar med sig. Jag gillar inte när det blåser, det är bara jobbigt. Regn och snö går att klä sig mot på ett annat sätta, men blåsten tränger alltid in någonstans hur man än gör. Just nu vill jag ha snö, sol och vindstilla - riktigt vinterväder! Det saknas Stockholm.

Det är något sjukt så tröga torsdagar är..Man sitter och bara väntar på att klockan blir halv sex, så man kan gå...till nästa jobb :P Den som anklagar mig för att jobba lite ser jag till deporteras till Pol Pot Memorial Labor Camp, där har jag hört att man får jobba mycket också. Fredagar är ändå alltid fredagar, och då kan man gå en timme tidigare utan att skämmas. Plus att det inte är något kvällsjobb på fredagar. Och snart är det inget kvällsjobb alls - tänk va mycket tid jag kommer ha till att skriva uppsats! Just nu finns inga vuxna kvar heller, bara jag, Nicklas och Fredrik, så vi krämar musik i radion. Annars hade jag nog somnat.

Istället för Axwell blev det öl med Johan Carlström på Akkurat. Akkurat är, för dom som inte varit där, ett riktigt trevligt ställe vid Slussen med massor av konstig öl och en bartender med världens skummaste frisyr. Perfekt! Jag drack först ett öl med en uggla på, och sen ett belgiskt som hette Bonk eller Bink eller något sånt, och precis så vill jag ha min öl: på fat, och med ett obskyrt namn ;)

Johan och jag har aldrig brist på ämnen att prata om, även fast våra liv är ganska olika: han pluggar teoretisk fysik på KTH, vilket jag givetvis måste fråga om hur det är. Verkar finnas ett och annat UFO på den linjen, men dom flesta är nog snälla och lagom harmlösa. Gott om tyska utbytesstudenter som snackar engelska med tysk brytning är det, vilket alltid är underhållande. Kanske borde gå på en disputation och se om jag lär mig något.

Som vanligt kom vi in på politik, och när vi var mitt i diskussionen slog det mig: jag överhuvudtaget inte var jag står. Egentligen. Miljöpartiet var en kärlekshistoria kantad av problem, inte minst för att jag hade ett förhållande med en älskarinna samtidigt (jag röstade på centern i riksdagsvalet). Jag vet verkligen inte var jag står just nu. Spelar väl ingen roll, är väl inte inte så viktigt, tänker ni. För er kanske, men inte för mig. Vi pratade om självbild och hur och vad man identifierar sig med, och jag insåg att jag i mångt och mycket identifierar mig med mina politiska åsikter och dito övertygelse. Men fasaden spricker när jag inte ens själv vet riktigt vad jag står för. Aldrig har det varit så svårt att välja parti; jag har aldrig upplevt att ett enda parti varit perfekt, men nu är det så spretigt att jag inte vet vad.
Behöver reda ut detta, för det rubbar mig. Jourhavande diskussionspartners uppmanas lämna sina nummer snarast.

Det blev inget Axwell :( Johan orkade inte, Carin var trött. Så mycket var man värd hos sina vänner, bra att veta i framtiden när dom får gikt och reumatism och behöver rullstolsassistans. Då ska jag sätta på Axwell och dansa runt på mina krya pensionärsben! Hämnden är väl ändå det ljuvaste...

Ikväll spelar AXWELL på Ambassadeur! Jag är sjukt taggad! Enda problemet är att Johan och Carin som jag tänkte gå med verkar ha seriöst vuxna tankar om att inte gå med mig. Jag ska iochförsig också jobba imorgon, vilket innebär att det varken blir jättesent eller särskilt fullt, men dom behöver en fet spark i r*ven om dom allvarligt funderar på att banga Axwell. Aja, jag får väl gå själv om ingen ska med, inget tragiskt med det. Som ni vet brukar jag inte ha några större problem att roa mig på ett dansgolv, sällskap eller inte... :)

Eftersom allting återigen står helt stilla på jobbet - jag har numera helpdesknumret på kortnummer i telefonen, det säger väl allt - har jag kollat runt på DN:s hemsida. En artikelserie fick min uppmärksamhet, och det slutade med att jag inte kunde sluta läsa. Serien handlar om anmälningar gjorda av elever på Lärarhögskolan, för påstådda trakasserier. De anmälande studenterna har av en eller annan anledning känt sig 'kränkta' - detta så vaga och svårdefinierade uttryck - och anser sig ha rätt till ersättning.

Maciej Zaremba kan ha skrivit det mest intressanta och välskrivna jag någonsin läst i en dagstidning, om en inställning som mer och mer sprider sig i Sverige: att inte kunna inse sanningen, och att hela tiden hitta någon annan att skylla på. Det slutgiltiga beviset på att den svenska traditionen av öppenhet och tillit till våra medmänniskor inte längre är vatten värd? Döm själva. Det är en ORDER, inget annat, att läsa dessa artiklar.

Del ett: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2502&a=743702
Del två: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2502&a=743919
Del tre: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2502&a=744469

Vi fördömer gärna icke-väststater som använder tortyr, men säger inte mycket när det sker runt västra knuten...



Serien heter Non Sequitur.

Det är inte bara folk som blir av med jobben. Vaknade av ett sms från min syster, där hon skrev att hon fått jobb i Karlstad. Nu bor och jobbar hon alltså i Karlstad, och trivs jättebra verkar det som :) Kan inte säga annat än starkt jobbat, med tanke på vad som hänt! Du är bäst syrran! Hon kommer hit snart, det ska bli så grymt trevligt, länge sen vi sågs. Jag känner att jag äntligen börjar komma min syster så nära som jag vill, och både kan och vill dela mycket mer med henne än förut. En alltigenom tillfredsställande känsla måste jag säga :)



Hon är snygg, hon är vältränad, hon var bäst i klassen på organisk kemi på Sveriges hårdaste kemistutbildning, hon vinner alltid på canasta.  Pure class. Ska jag någonsin sälja henne till en rysk oljemiljardär ska ni veta att det blir DYRT! ;)

Igår när vi kom till jobbet var ett nytt gäng där. Josef satt upptagen med Jonas från K&K och diskuterade, så det märktes att något var på gång. Jag hade turen att bli förvarnad av Nicklas som jag jobbar med på Fortum, som sprang på Josef när han var på väg till K&K, att något var på gång och att vi kanske inte skulle få fortsätta. Vi satte oss och jobbade som vanligt, och efter en dryg timme var Josef klar. Beslutet att göra sig av med Stjärnskott och istället byta till något annat företag har tydligen tagits av cheferna på K&K, som aldrig är på kontoret, misstänker hälften av sin egen personal (halvan som faktiskt jobbar) och gullar med resten. Ingen på K&K som jobbat med oss var nöjd med beslutet; snarare tvärtom. Jag ser framför mig hur det ska gå att lära upp dom nya med ungefär två kvällars utbildning, och sen lämna dom. Snittinlärningstiden med gott om assistans är ungefär sex månader...Lycka till.

Så nu står jag utan ett extrajobb. Det ska i ärlighetens namn sägas att jag, bortsett från väldigt trevliga kollegor och dom väldigt sköna tiderna där jag kunnat jobba hur mycket eller lite jag velat (vilket varit super), inte känt mig särskilt stimulerad. Framförallt har det gnisslats väldigt mycket tänder eftersom vi inte överhuvudtaget fått det stöd ifrån K&K som vi bett om och verkligen behövt. Många huvuden har stuckits i sanden, vilket varit extremt frustrerande för oss alla, men kanske särskilt för mig och ett par till som jobbat mer och på ett sätt eller annat, av en anledning eller annan, tagit mer ansvar. Kommunikationen har varit under all kritik, vilket varit otroligt frustrerande.

En ny start ska bli skönt. Jag har lärt mig mycket - inte bara arbetet jag gjort, givetvis, utan personliga saker som i nuläget på något märkligt sätt och med nära nog gudomlig timing bara trillar på plats. Jag ska inte fastna på ställen där jag egentligen inte trivs väl nog eller stimuleras tillräckligt. Jag ska ha mer ansvar än jag tidigare haft, därför att jag är DUKTIG på att koordinera, binda ihop och vara ansvarig. Jag stagnerar på så många sätt när jag inte stimuleras tillräckligt; jag blir bekväm och står och stampar. Det värsta är att jag är smärtsamt medveten om det, och ändå gör det. Knappast unikt, men sånt fruktansvärt slöseri med MIG. Det är lite som hönan eller ägget, jag vet inte var det börjat: jag har alltid haft ganska lätt för mig, men någonstans slutade jag utmana mig själv tillräckligt. Jag har varit för mätt och för nöjd och inte tänjt mina gränser tillräckligt. Som vår högt ärade konung sa: det kommer inga stekta sparvar flygandes in i munnen.

Det bästa med det hela är att jag verkligen ser hela bilden. Jag har på bara några månader, efter långa diskussioner med och inspiration från andra men framförallt genom egen insikt, förändrat hela min inställning till att utmana mig själv. Om det är enbart beroende på omständigheterna eller om något fundamentalt har hänt inom mig vet jag inte, och jag kommer förmodligen aldrig få reda på det heller - detta är inget laboratorieexperiment som går att återskapa. Det viktiga är att jag befinner mig där jag gör nu, och att jag inte tappar farten. Att jag fortsätter kämpa för vad jag vill ha och inte nöjer mig med mindre än jag vet att jag kan. Självklart går inte allt att påverka, men sålänge inställningen är rätt så vet jag att allting kommer ordna sig precis som jag vill ha det.

Tack alla som medvetet eller omedvetet bråkat med mig, sporrat mig, inspirerat mig, hjälpt mig. Jag är väldigt modig på många sätt, men väldigt feg på andra. Allt som sagts har bidragit till att inse att den fegheten kommer att hålla mig tillbaka från det liv jag vill förverkliga, om den får rida mig och trycka ner mig. Så aldrig mer.

Det har aldrig varit så spännande att vara Henrik Weinestedt.

Det bara fullständigt snurrar i huvudet; tankarna spretar och far i dödlig fart.

Jag har sålt mig billigt; slösat på mig själv. Så känns det.

Men härifrån SKA det bara gå åt ett håll. Jag behöver bara andas lite.

Jag blev just av med extrajobbet på kraft & kultur. Med största sannolikhet det absolut bästa som kunde hända mig. Fortsättning följer.

Måste det vara så jävla svårt att sluta vara så jävla bekväm?

INTE särskilt skönt på kontoret idag - någon har glömt att sätta på värmen. Det känns som femton grader här, och jag sitter med jackan på. Tror lagen säger att ett kontor ska hålla ungefär 20 grader, så egentligen borde vi gå och strejka någonstans! Eller hoppas på lite global warming..



Varför är företag man vill arbeta hos i sommar så otroligt dåliga på att svara? Ligger det inte i deras intresse att ha kompetenta, ambitiösa personer som redan nu visar intresse? Vad vet jag, men dom ska prata med mig iallafall! Jaja, får väl börja tjata :)

Inget inlägg igår, för ovanlighetens skull. Jag måste säga att jag på senaste varit en väldigt flitig bloggare. Igår lät jag dock mitt så kallade liv löpa amok och förstöra mitt bloggande fullständigt ;)

i lördags var det inflyttningsfest hos Mike i Hässelby gård, lite längre ut än jag brukar befinna mig...GRYMT fin lägenhet har han, grattis Mike till ett bra val :) Granne med brorsan också, då behöver man inte vara rädd för att låna socker hos potentiella yxmördare till grannar..

Söndagen blev en heldag med Chia (kodnamn 'Sparven' ;) ) - vi gjorde ett halvdant, halvbakullt försök att hitta en lampa till henne och ett par handskar till mig, utan större framgång. Jag hittade dock ett par handskar hemma senare, så det löste sig. Dock åt vi en grym middag på Fridays i Kungsan, fett och salt och alldeles..alldeles underbart ;) Kvällen avslutades med Ratatouille, som var riktigt bra, och halva Shrek.

Ny vecka, nya tag! Livet är gott, som alltid :)

Kan någon SNÄLLA förklara för mig 1. hur iTunes funkar 2. varför iTunes ens existerar...

För att lägga till filer så måste jag TA BORT alla filer jag redan har på telefonen?
Om jag lägger till musik så tar jag bort alla FILMER jag har på telefonen?
ALLA andra mediaspelare fungerar som flyttbara hårddiskar där man bara kan dra och släppa filer man vill ha på spelaren, men en iPod måste synka allt genom ett program?

The purpose eludes me.

Nu var det länge sen jag vaknade en lördag utan att vara bakis...

Igår, på väg hem från jobbet, fick jag bevittna SL från sin sämsta, även känt som sin vanliga, sida. Det var "rökutveckling" mellan Östermalmstorg och Mörby centrum, en nätt sträcka på sex stationer och sådär 15 kilometer, men vad vet jag...Ersättningsbussarna gick givetvis inte från en station på Mörbylinjen utan från Karlaplan. Efter att ha varit aktivt vittne till hur ungefär tvåhundra personer som bara ville hem från jobbet en fredageftermiddag skulle, på något magiskt vis, klämma sig in i DEN ENDA ersättningsbuss som kom på tjugo minuter, gav jag upp och åkte tillbaka till Östermalmstorg. Syfte? Hitta en jacka/rock, lite mer för våren, eller vintern som aldrig kom.

Eftersom jag inte vill förvandla detta till ännu en modeblogg (efter att ha klankat på dom så mycket vore det nästan pinsamt att ha två "dagens outfit"-inlägg på raken :) ), eller för att min kamera inte ville ta ett bra kort på den - döm själva - så får ni bevittna den på riktigt istället. Men riktigt nice är den! Ville inte ha en vanlig rock, även om jag hittade snygga; denna liknar mer någon form av blandning mellan jacka och duffel. Den är lite längre och har en luva. Ni får se själva. Jag hittade den på Reiss, som ligger bredvid Solo vid Norrmalmstorg, en affär jag aldrig varit inne i förut. Man kan nog säga att jag lockades in av 70% rea-skyltarna, annars hade det inte blivit något (konsultarvode till trots) - den var nedsatt från 3300 till 1000, vilket jag tyckte var ett bra pris.

Stärkt av känslan av ett riktigt väl avvägt och bra inköp åkte jag hem och åt falukorv och konverterade min iPhone till att prata svenska. Sen in till stan igen, för att träffa Erik, min gamla gymnasievän som jag träffar alldeles för sällan - sist var på Metallica i somras, en konsert han fixade ståplatsbiljetter till och "råkade" ha en till mig - kärlek! Vi stack till Dubliner, som alltid är hur trevligt som helst. Tanken från början var några öl, det slutade med att vi blev kvar till stängning :) Alltid lika roligt att träffa Erik! Vi lyckades dessutom (som vanligt, jag vet inte vad det är) fånga intresset hos några damer, 40+, som den gode herr Uggla hade sagt ville "hem och jufsa i säng" - ju äldre man blir, desto sämre tycks man vara på att dölja sina avsikter...Vi lyckades till slut avstyra det hela med någon form av koppleriprojekt, och damerna gick hem med varsin något mer till åldern passande herre :)

Erik och Caroline



"Några" öl senare...

http://www.svedimf.3w.se/

Jag är mållös. Ni måste läsa.

Mycket bissniss nu; fyra chefer härnere och pratar. Hierarkin är rätt uppenbar. Väldigt intressant att studera gruppdynamik  - vem som talar först, kroppsspråk, klädsel, massa detaljer som verkligen visar rangen i gruppen. Bissnissprat däremot är väl lagom spännande att lyssna på - vet inte hur många gånger jag hört "issue log" eller att man ska 'lyfta ärenden" eller "go live" senaste veckorna. Man inte får säga issue log, eftersom det låter negativt - det heter faktiskt action log!

Blev bråttom igår...Vi fick den stora äran att skriva frågor till slutprovet för de som håller på att lära sig göra det jobb vi gör nu. Ganska roligt faktiskt, man måste tänka till och lägga sig på rätt nivå. Det sägs att man lär sig något bäst när man lär ut det eftersom man då måste tänka till så mycket mer själv på vad man gör, och det är väldigt sant.

Tips: handla aldrig på matbutiken under Åhléns vid T-centralen. Jag har aldrig sett så långa köer! Har handlat där två gånger denna vecka, igår för middagen med Chia (som blev hur god som helst :) ), och det var verkligen en kvart i kö. Tur att man har Simpsons i telefonen ;)



Äntligen gick det lägga in bilden! Jag insåg att med hängslen skulle jag se ut som en av filmhistoriens bästa karaktärer - Bill Lumbergh i Office Space. Yeah...

Min pappa älskar att grilla.
Min lillebror älskar Star Wars.
Båda fyller år ungefär samtidigt.
För bra för att vara sant.

Kul när INGENTING på jobbet funkar, kan bara sitta och vänta... :( Dessutom är dom andra på möte. Tur att jag har gott om musik. Tog med två nybrända DVD:er idag, som Chia ska få ikväll. Hon berättade nån skräckhistoria om hur hon haft samma musik på sin mp3-spelare i över ett år (sic), och det var som om det högg till i hjärtat av medlidande. Nu ska förrådet fyllas på! Några önskemål såklart, men jag har haft ganska fria tyglar, vilket är bra eftersom jag kan smyga in sånt jag gillar själv ;) Nåt blev fel dock, så all Mozart och Puccini jag tänkte ha med försvann. Fick iallafall med Verdi, så lite opera blev det...



Dramatiska grejer, dom där operorna. Mycket kärlek, mycket död, mycket stormande känslor, precis som jag gillar det ;) Tidlös musik verkligen.

Mycket trevlig kväll igår! Jag och Nicklas gick lite tidigare från jobbet för att kolla skjortor, så vi var ifrån jobbet vid tjugo i fem eller så. Då slog det mig att det var första gången jag gått ifrån Fortum medan det fortfarande varit dagsljus! Att inte fler människor tar livet av sig i detta land alltså. Väl inne i stan paraderade vi iväg till NK - vi är ju konsulter, inte sossar och/eller arbetare - och Nicklas hittade två skjortor och en slips på The Shirt Factory, som är en mycket trevlig, välsorterad och bra affär, särskilt om man är på jakt efter snyggare skjortor att bära utanpå byxorna. Själv hittade jag en blåvitrandig med vit krage, Pat Bateman style, på Sand - mycket nöjd! Sen gick vi en snabbis förbi H&M också, och döm av min förvåning när jag hittade ett schyssta tweedbyxor för 300 kronor! Det blev dom idag (skjortan hann jag inte stryka imorse, så acceptera att den är lite skrynklig!) Funderar bara på om det blev för mycket randigt, men det blev ganska bra ändå måste jag säga.

Nöjda gick vi därifrån, Nicklas för att möta upp folk för middagen senare, och jag för att ge blod. Vi åt middag på ett ställe vid skatteskrapan, minns inte namnet men mycket schysst, lite loungigare ställe. Med på middagen var Markus och Fredrik som jag inte träffat på länge, vilket var mycket trevligt! Fick en riktigt bra chans att visa upp min iPhone också, alla var imponerade... ;)

Nuförtiden är det förenat med direkt livsfara att publicera vissa bilder. Även här i sekulariserade Norden riskerar man att bli mördad för att man uttrycker sin åsikt i en religiös fråga.

Vidrigt.

Yttrandefriheten är en orubblig princip, och ska så vara. Alla ska ha rätt att uttrycka sin åsikt utan rädsla för vedergällning - detta gäller samtliga samhällsgrupper, oavsett åsikt. Det enda som för oss närmare varandra är att prata, för att på så sätt förstå varandra, komma närmare varandra, kunna samexistera utan att som apor behöva ta till våld och hot.

Med risk för eget liv bjuder därför Cirkus Weinestedt upp till föreställning. Vi ska INTE tillbaka till medeltiden.

Idag var Frasse och jag lite wild 'n crazy och gick och tränade innan lunch. Helt perfekt, eftersom vi ändå bara satt och väntade på nya listor. Det är verkligen grymt skönt att hinna med träning innan lunch, särskilt när den går att kombinera med lunch direkt efteråt. Igår var jag en duktig knegare och lyxade iväg på sprillans nya lunchlådor på Clas Ohlson, så mitt nya liv med lunchlåda har fått en bra start. Dock blev jag lite ledsen när jag insåg hur mycket jag skulle tjäna på att äta låda. 50 spänn per lunch kanske, och tre lådor i veckan, det säger matteprofessorn blir 150 kronor. Då sitter jag nästan hellre kvar 1½ timme och jobbar...Å andra sidan, det blir lätt riktiga brottarportioner när man äter lunch på restaurang, vilket inte passar sådär jättebra när man mest sitter framför en dator och så att säga låter fingrarna göra det tunga jobbet. Balans är allt...

Allt för Beach 2008!

Igår, mina vänner, satte vi återigen nytt rekord. Inte mindre än 27 unika besökare på bloggen innebar rekord med fyra personer, alltså en präktig ny toppnotering med 17% fler besökare än senaste rekordet! Namnförslagen tickar in, vi får se vad det blir. Själv lutar jag lite åt Anna-Karin; nu när jag lämnat ifrån mig min gamla Anna-Karin så är abstinensen efter en Anna-Karin att hålla i handen stundvis ganska stor ;)

Jag har fått en ny kompis, en tråkig sådan. Denna kom på besök i måndags morse, och ville inte riktigt bli klämd på rätt sätt. Här försöker man vara fin inför alla hjärtans, istället blir man med finne. Karma? Gud gillade nog inte min något...osmickrande bild på hans son igår.

Jag borde verkligen ha en plats i nästa Heroes-säsong. Jag har nämligen en helt otrolig egenskap, som aldrig slår fel. Aldrig.

Odödlig? Knappast.
Skottsäker? Tror inte det.
Andas under vatten? Icke.

Jag har den otroliga förmågan att ALLTID hamna i den långsammaste kön. Oavsett vad jag gör, och hur mycket jag planerar, så är det ALLTID någonting som går fel i kassan jag står. Är det inte tekniskt, så är det Gun-Brith, 128 år, som först ska leta i sju svåra efter sitt medmerakort, för att sen misslyckas dra det sjuhundra gånger. Eller nån alkis som bara ska prata och egentligen inte har några pengar. Det håller dessutom på att smitta av sig ner i tunnelbanan, där jag har en kuslig förmåga att fyra gånger av fem få vänta åtta eller nio minuter när det är tiominuterstrafik...

Ring Hollywood, för snart är ni vänner med en stjärna! Se bara till att inte ställa er på Ica för att handla popcorn med mig...

Vi har just haft en djup diskussion om ett eventuellt tredje världskrig. USA är på korstågshumör, Tony 'nickedockan' Blair var inte sen att hänga på, och någon form av "krig" mellan USA och Iran är väl oundvikligt. Kim Jong-Il är..ja, Kim Jong-Il, och ryssarna låter bombplan kapabla att bära kärnstridsspetsar flyga över amerikanska hangarfartyg. Hur känns allt detta? Personligen tror jag aldrig vi kommer komma så nära ett kärnvapenkrig som vi gjorde 1962 och Kubakrisen, men det börjar ändå kännas lite otrevligt.

Tur att jag hittat ett jättebra recept till alla hjärtansmiddagen med Chia, för så länge finns nog världen iallafall kvar ;)

Vilken måndag! Stärkt av mina enorma framgångar igår, och möjligheten att få imponera stort på mina kollegor :) , gjorde att jag vaknade vid sex imorse. Jag hann alltså denna morgon med att laga två(!) lunchlådor, städa hela mitt badrum, fixa mina bankärenden, plocka ordning på all tvätt och plocka iordning träningskläder. Inte illa på en måndagmorgon måste jag säga.

Det har blivit lite pill på mobilen nu på morgonen, när jag haft tillgång till ett bra trådlöst nätverk, det måste erkännas ;) Det är enormt vad mycket man kan göra med den bara man har ett trådlöst nätverk; kolla google earth och youtube och ja..massor. Riktigt nice :)

NU FUNKAR DEN! :D

Till slut, efter att ha irrat runt i hela rummet för att hitta det där j*vla nätverket och få lite bättre mottagning, och jag vet inte hur många omstarter av telefonen för att få det att funka, har jag nu till slut en helt klar och upplåst iPhone som går att ringa med! Förvänta er konstiga sms(-svar), har mycket att lära mig :)

ANTIKLIMAX IGEN! Håller på att försöka fixa till min iPhone, vilket går hur bra som helst förutom en extremt irriterande detalj: i mitt hus finns inte ett enda trådlöst nätverk som är olåst, och min egen bärbara med trådlöst nätverkskort vill inte fungera som access point. Jag har ingen aning om varför eftersom jag är extremt dålig på trådlösa nätverk, men det börjar bli EXTREMT frustrerande att falla på en sån skitgrej. Inte så jättesugen på att gå och knacka dörr och fråga om folk har ett trådlöst nätverk och om man får låna krypteringsnyckeln heller..

Värdelös dag, inget gjort förutom tre timmar till Kungsängen och tillbaka för att lämna in vapnet, vilket hade tagit max en timme om jag haft bil. Eftersom jag är så trött, så blir det ingen utgång ikväll, vilket är ganska tråkigt. Sitter och slötittar på tv, och ser att det är melodifestivalen. Första låten: E-type och The Poodles. Man ska inte vara sån, men får sånt ens kallas musik? Hon hette Velvet hade iaf fin rumpa, så hon borde rimligtvis vinna...

Tur att lördagskvällarna innehåller veckans bästa musik, i form av två timmar Mondo Sessions och sen en timme Nocturnal med Matt Darey. Kolla in på www.di.fm -> trancekanalen. Sinnessjukt bra, Matt Dareymixarna läggs alla upp på www.mattdarey.com dessutom, har lyssnat flera timmar om dagen de senaste veckorna på hans mixar. Progressive kallas stilen som han brukar köra, och det är helt enormt skönt att lyssna på på jobbet, tiden bara rullar på. Hett tips när det börjar bli tråkigt :)

SUCK!
Hela dagen förstörd för att jag ska lämna in Ak4:an, klockan halv fyra, på livgardet. Jag kan inte göra något innan, och jag kommer inte vara hemma förrän typ fem. Suck. Orkar inte skriva på uppsatsen heller, lite för bakis. Alldeles för bakis snarare. Och trött. Chia skulle klippa sig klockan tio, så det var bara att mobilisera sig därifrån. Vem klipper sig klockan tio på en lördag? Ingen som dricker alkohol dagen innan iallafall ;P
Jag borde gå och klippa mig, börjar bli långhårig.

Lagom antiklimaktiskt igår, när Chrille blev magsjuk och ställde in festen. Men egen dräng är god dräng, eller nåt, så jag och Micke åkte till Mörby, besökte flaskdoktorn, kollade världens bästa tv-program - Cops - och lagade middag. Sen stack vi till Carin, som skulle ut med sin klass och därför hade massa norska blondiner hemma hos sig. Kvällen började lite skakigt, efter att följande utspelat sig:

Henrik sätter sig bredvid Martin, som pluggar med Carin och var på festen, och börjar prata. Mittemot, vid andra sidan bordet, sitter en norsk blondin med bra urringning.

Henrik: nu kommer vi sitta här och kolla den där urringningen hela kvällen.
Martin: ja, det kommer jag, det är min flickvän.

Men han verkade lugn och ville inte slåss eller nåt, så det var nog inga problem...

Viktor och Merete - "man BLIR fullare med sugrör!"




"SÅHÄR glad blir jag när du petar mig i ögat med näsan"



Micke, Sanna, Carin



Efter en stund hos Carin blev det utgång till Hirschenkeller, där vi var i fem minuter innan vi insåg att om Satan och Bert Karlsson någonsin får barn, så kommer det barnet vara vaktchef där. Klientelet var...sådär. Jag och Sebbe tog en promenad tillbaka till Carin, och sedan började folk droppa in igen. Resten av kvällen för min del är förbehållen ögonvittnena ;) (TACK!)

Allting löste sig. Såklart. Som jag visste det skulle. Jag vill aldrig känna mig så nervös och maktlös igen.

Där har ni George Hotz, som med största sannolikhet kan klassas som min nya stora idol. Denna fagra unga man, utan tvekan en riktig flickfavorit, har lyckats fixa någonting på något obskyrt sätt så att man kan "låsa upp" nya iPhones - inklusive min! Jag väntar med stor spänning på en chans att få prova, så att jag ÄNTLIGEN kan få använda den. Änsålänge har den inte riktigt kommit ut ur garderoben...

Jag är fruktansvärt nervös idag, utan att kunna göra något åt saken. Hur mycket jag än vill så varken kan, bör eller ska jag skriva om det, för det är nog inte så bra. Kanske något, lite senare. Idag blir en lång dag, inte bara för mig.

23 unika läsare igår, det är rekord! Keep it comin' ;)

Ikväll har Chrille och Camilla kombinerad födelsedags-/inflyttningsfest, eftersom Chrille fyller 24 (tror jag) och de just har flyttat in i sin nya familjelägenhet i Kungshamra. Familjelägenheterna i Kungshamra är till 90% bebodda av kineser och koreaner, så det kanske vore lämpligt att vi firar det kinesiska nyåret på samma gång...

I onsdags var jag och kikade ut en grym inflyttningspresent. Jag kan givetvis inte avslöja den än här, men jag hoppas verkligen den blir uppskattad, både av de som ska få den och de som var med och betalade den, haha. Ni får lita på min smak helt enkelt, den är ovanlig men riktigt bra tycker jag. Blir en bild senare, så får ni flippa eller floppa.

Vi har radion på jobbet, och lyssnar på P3. Just nu är det relationsrådet på P3, dit förvirrade ungdomar kan maila in sina sexfrågor. En tjej skrev in eftersom hon hittat porr på sin killes dator, och undrade om det var ok. Jaa sa dom på radio, det beror väl på vad hon tycker själv. Att risken fanns att dom skulle gå runt och tänka på porrsex, sånt sex dom inte har, eller att dom skulle få prestationsångest. Sen säger någon i panelen att risken är att hon går i försvarsställning, och direkt tänker jag: undra hur försvarsställningen ser ut; den låter krånglig. Myten om vad vi bara tänker på är kanske sann ändå... ;)

Torsdag betyder ärtsoppa och pannkakor och glass på Amica, restaurangen mittemot där vi sitter och där vi brukar äta. Ärtsoppa är bland det bästa jag vet, om den är tjock och ordentligt kryddad och har mycket kött i sig. Pannkakor däremot smakar bara deg, och glass tycker jag inte om. Pannkakor och glass känns faktiskt som barnmat. Men vad göra om ens enda matlåda som finns hemma inte har något lock...Det fanns paella iallafall :) Fisk på tisdag känns inte så vanligt längre, och kyckling på fredag var inget annat än en simpel pr-kupp (även om _alla_ kommer ihåg låten...), men ärtsoppa och pannkakor kommer väl att stå sig i all evighet. Låda på torsdagar.

Idag är det trögt. Två timmars väntande på en fellista, väder värt att ta sitt liv för, och total matkoma. Matkoman infinner sig alltid ungefär en timme efter att jag ätit, det går nästan ställa klockan. Man skulle ha en skalmanklocka, och ursäkta sig med att man ska på toa eller något, och gå och sova en timme i städförrådet... Jag skulle egentligen tränat med Fredrik, på jobbet, men efter igår orkar jag inte med några sådana aktiviteter. Jag jobbar ganska hårt att scouta sommarjobb istället. Jag vill verkligen ha MASSOR av HÅLLA TUMMARNA för att det blir något bra! Och lycka till till er också såklart, tappra sommarjobbssökande läsare.

Men nu är det kaffe. Eller te. Eller vad jag orkar få i mig.

Ja, lycklig är ordet. Jag försökte förklara för Chia och Stenis igår att jag är musikkamelen: varje gång jag är på konsert eller spelning med någon bra dj, så fyller jag liksom på puckeln. Jag lever på musik, det är min drog och jag är aldrig så levande som när jag får höra musik live. Sen lever jag på puckeln tills det är dags igen. Denna gång var det länge sen jag var på spelning, men jag kan lova att puckeln är full nu ;)

Helt.j*vla.magiskt.bra.
Ska youtuba upp lite grejer imorron, så ni får se =) Nu ska jag sova som en bebis, trött och hes och med världens största leende på läpparna.

Från min peak förra veckan, då jag hade whopping nitton unika besökare, är jag nu nere på 14. Vart tog ni vägen, kära läsare? Ska man behöva bjuda på kaffe och bullar? Ok, hör av er så bjuder jag på kaffe och bullar. Så svårsåld var jag...

Kommentarer är trevligt, så kommentera gärna mer tack :)

Tog med massor av bra musik till jobbet, så jag lyssnar på James Blunt och knapprar in mitt CV på academic work. Det är sannerligen ett digert arbete; fem långa "flikar" som ska fyllas i. I år ska jag fixa ett grymt sommarjobb, ett som har att göra med det jag pluggat. Har massor av uppslag, och har redan börjat maila runt för att fråga. Vissa ska nog föräras med ett telefonsamtal också, och min mest förföriska röst. Nu håller vi bara tummarna för att de jag ska prata med är kvinnor!

Sitter och lyssnar på Justin Timberlakes FutureSex/LoveSounds. Jag har sagt det förut, och säger det igen: ska jag någonsin ha sex med en kille, så blir det med Justin ;) Jag menar, titta på när mannen dansar. Och om det av någon märklig anledning inte funkar mellan oss skulle jag nog ändå fortsätta vilja träffa honom; jag ska ju egentligen ska bli dansare, och Justin är rent objektivt världens bästa dansare. Utbytet skulle vara enormt, rent yrkesmässigt alltså. Jag föreställer mig att jag säkert kan lära honom ett och annat också.

Metallica på gamla goda tiden. Efter att ha sett dom i sommar känns det som att vår kärlekshistoria verkligen är slut. Men förr i tiden, då var det lätt att vara kär :)

Handbollsmatchen igår var väl i ärlighetens namn ingen som går till historien. Alltid roligt att titta på när kompisar spelar dock, även om Sebbe tyvärr inte får spela så mycket. Han behöver tuffa till sig lite på plan.

Trippens stora behållning satt istället på väggen i hallen:



Lite roligt är det allt... :)

Kvinnan som befinner sig i andra delen av rummet vi sitter i, och som håller i diverse utbildningar för folk från annorstädes, är ganska intressant. Hon talar till vuxna människor som om dom var dagisbarn (förmodligen svårt att skilja på familj och arbete), och ibland får hon fullständig tilt, särskilt när hon pratar i telefon. Hon börjar skrika och svära och verkar fullständigt, fullständigt labil. Kul att ha henne som chef...Sen har min mamma sagt att man inte ska döma folk utifrån hur dom ser ut, men hon går runt i dagisfrökenhippiekläder, inte så snyggt heller :P

Mardrömsnatt. Sov hos Chia, eller, försökte iallafall. Låg vaken hela natten, det gick bara inte att sova. Tidigare på kvällen var jag, Carin, Markus och Fadi på pub quiz på Bagpipers, och det gick väldigt bra för oss (tror jag), vi var duktiga och fuskade lite grann =) Men efter 40 frågor, och fem bonusfrågor, kände jag att det var dags att röra sig därifrån, eftersom det vi vunnit garanterat hade varit drickbart sådant som jag ändå inte hade orkat eller velat dricka. Vet inte om jag hade dåligt samvete för att jag gick innan det var helt klart, eller för att  tusen andra saker gnager mig, men det gick inte sova. Det blir en tung dag på jobbet.

Jag vet inte vad som hänt eller varför, men just nu känner jag mig otroligt sällskapssjuk. Kanske är det för att nuvarande jobbet (som jag INTE ska fortsätta med, har vi kommit överens om) i grund och botten är väldigt osocialt. Jag behöver prata med människor. Därför betraktade jag med fasa hur klockan blev mer och mer igår kväll, och insåg att en kväll ensam skulle betyda ohanterlig tristess. Jag var över en stund hos Eric och spelade poker, men kände mig så fruktansvärt bakis och degig i huvudet att jag gick hem. Hörde av mig till Carin - räddaren i nöden - och hon kände precis samma sak. Hon har precis gjort slut med sin kille, och behövde väl någon annan än en överviktig labrador (som hon har på besök) att prata med.

Carin och jag är som fisken i handsken, som man säger. Jag träffar så otroligt få människor som jag verkligen kan säga "du är som jag" om, men Carin är en sådan. Vi satt på Bagpipers i ett par timmar och tjejsnackade, grymt trevligt. Var finns killarna att prata med? Kan inte förstå att det inte finns något behov. Det är väl killar som inte snackar som blir wife beaters, hehe...

Snart ska jag och Erika, Sebbes flickvän, iväg och kolla på honom spela handboll. I Farsta. Men vad gör man inte för sina vänner! Plus att jag ju har MP i allmänhet, och målvakt Einar i synnerhet,  att tacka för att jag kom in på Golden Hits den där kvällen, trots att jag i efterhand fått höra (tro mig...) att det var 28... ;)

Fan picture!

Läste just på text-tv att Rami Shabaan nu tydligen ska vara klar för Hammarby. Väldigt väldigt bra säger jag, vi har värdelösa målvakter annars och säsongen skulle blivit en mindre plåga. De målvakter vi haft efter Ante Covic, bortsett från Kingson i en månad, har varit fullständigt ruttna. Tomten säger välkommen Rami!

Här har vi den, Muggarnas Mugg. Känner mig nästan tvungen att visa den. Hm, kanske lagt upp en bild på den förut. Inte lätt när man börjar bli gammal och senil...

Jag är återigen mycket bakis. Blir nog inte så mycket skrivet idag, varken här eller på uppsatsen. Lite roligt att se, dock, att tre människor redan läst denna blogg när jag loggar in. Igår hade jag 17 unika läsare, i förrgår 19. I'm really reaching out! Men så är det ju, lite konstigt kanske, men utan läsare blir det inte lika roligt. Det är ju inte direkt dagbok jag skriver.

Jag var som sagt först på middag hos Carin, och sen åkte vi till Sebbe. Carin ska börja sin praktik snart, och har fått sina sexy mama-kläder.



Hos Sebbe urartade det hela givetvis till att bli Singstarkväll. Jag var, och detta säger jag i förtroende, lite berusad, och sjöng kanske inte mitt bästa. Jag var riktigt snygg dock.



Chrilles brillor förmodligen, bara han som skulle äga ett par sådana =)



Erika, som är ihop med Sebbe, och Camilla, Chrilles numera sambo (!)

Jag är så otroligt trött idag, kan inte minnas när jag var såhär trött senast. Vi somnade väl fyra inatt, och klockan stod på halv åtta, lite lagom sådär...Nu sitter jag på jobbet och varenda cell i min kropp säger GÅ HEM! Men tar man sovmorgon till nio istället för halv åtta eller åtta som jag brukar börja så får man stå sitt kast! Vi hade just race med våra bord - mitt och Nicklas bord går högre än Fredriks, som givetvis får höra detta. Jag försökte dra liknelsen från Spinal Tap och gitarristen som har en förstärkare som går till elva istället för tio. Tyvärr har mina kulturella troglodyter till kollegor inte sett Spinal Tap...