Gola
En sak som ar mindre het ar att jag ar riktigt risig i magen. Detta ar inte att skamta med, eftersom jag imorgon har en femton timmars bussresa, pa buss utan toa, framfor mig. Det funkar liksom inte att vara dalig i magen. Av nagon anledning har jag bara blivit dalig i magen dagen innan jag ska ut pa langresa tillbaka till Pune, jag vet inte varfor. Jag hoppas bara det ordnar sig, och att jag mar battre imorgon. Annars ar ju min nyarsresa i fara ocksa - jag tanker inte dra till Goa med en miljard andra manniskor om jag ar trott och seg och uttorkad. Da ligger jag hellre pa sofflocket och sparar mina semesterdagar till nagot battre dyker upp. Och Goa finns alltid kvar.
Sommar, sommar och sol
Karnataka ar otroligt fint. Naturskont, som man brukar saga. Kokosnotspalmer overallt, tat vegetation, uppbrutet av breda floder och kanaler med sma trabatar. Varmt, over 30 grader i skuggan. Det blir nog manga fina bilder harifran, jag ska forsoka fa min kollega Govind som ar ansvarig for vistelsen att ta med mig ut och fiska eller nat, det vore grymt. Vi far se :)
Ibland ar det battre dar man ar.
Gewd jewl
Perkele
Bl3H
Now here's a little song I wrote
I morse var jag i en SOS-barnby har i Pune. 20 hus med tio barn i varje, i ett fint och lugnt omrade. Det var faktiskt bland det basta jag sett i Pune, och barnen dar levde valdigt mycket battre an de pa gatan. Vill ni ge pengar till valgorenhet, ge till SOS barnbyar, arligt. Slang inte ivag pengar som kan ga till vad som helst i Roda korset eller Amnesty eller nat, hitta ett fosterbarn. Jag kan aka och valja ett at er :)
Feeka
Jebus lider med er
Njae, kanske inte
Bullfest
Aaaaaaaaaahhh jeeeeeeeeee...
Prut...?
Wearing the inside out
Aaah jee..
Och Burger King-middag saklart..
How does time fly
Lordagskvallen spenderas pa ett stalle vid namn High Spirits. Mycket schysst stalle, med mycket folk och bra musik, och folk jag faktiskt kande! Allt slutade med att jag akte med nagra trevliga unga damer till en restaurang, och sen vidare pa efterfest. Eftersom High Spirits ligger ganska nara dar jag bor, hade jag tagit cykeln dit. Nar det var dags att aka hem, runt halv fyra pa morgonen vilket far klassas som ratt sent med tanke pa att forsta stallet stangde vid midnatt, fick jag som tur var skjuts till cykeln - hon som korde bilen bodde i nan form av stort fint rikemanshus halvt pa vagen. Jag ar ratt glad att vagarna i Indien ar tomma pa natten.. :P Den basta biten kom nar jag alls inte kande igen mig, och cyklade samma 500 meter fram och tillbaka tre ganger, lika saker varje gang pa att jag var pa vag at fel hall. Jag var sjalvklart pa ratt vag, och allt ordnade sig.
Fodelsedagsfest for Olga from Ukraine pa lordag, fick just inbjudan. Var? High Spirits...
Sa har ser det ut utanfor fonstret pa kontoret. I december :)
Min gode van Anup och jag pa Hard Rock. Anup ar pa jakt efter utbildning utanfor Indien, och jag har bedrivit kampanj for KTH eller Chalmers - vi far se vad som hander. Jag lockar med gratis utbildning och vackra kvinnor och billig ol, men det ar an sa lange oklart ifall han skulle overleva en svensk vinter...
Om man inte har jobb...
Varde rock
Lordag, och jobb. Imorse hade jag faktiskt valdigt garna sovit vidare. Jag och Anup var pa Hard Rock Cafe, och att vistas i en sa inspirerande omgivning, tillsammans med en long island ice tea, gjorde mig pa otroligt bra humor. Jag hade en kanonkvall helt enkelt, Hard Rock Cafe Pune ar mycket trevligare an det i Stockholm; mer roliga saker att titta pa framfor allt. Tyvarr stanger stallet 23.00, men det verkar ga bra att sitta kvar ganska lange. Inte som hemma i Sverige nar vakterna slar pa ljuset och petar pa en med batongen att meddelar att det minsann ar dags att ga nagon annanstans.
Innan vi var klara kande jag en stor motivation att gora nagot jag formodligen aldrig hade gjort hemma, och kanske inte utan en long island ice tea i kroppen heller - leta upp chefen pa stallet och erbjuda mina tjanster som plattvandare, eller DJ som det heter pa svenska. Sagt och gjort, jag letade upp mannen, skakade hand, berattade vad jag gjorde i Pune och talade rakt och arligt fran hjartat om min passion for langharig musik. Han ville se ett CV och sa att man ska ha CD-skivor med sjalv - inga problem sa jag. Da sa han att det finns en oppning. Detta ar ju givetvis inte for pengarna, eller for att ha pa ett CV, utan for att det verkar grymt roligt att spela musik pa ett sa legendariskt stalle for oss rocklyssnare. Vi far se hur det gar :)
Jag tankte bjuda pa lite bilder idag, sa hall till godo!
Min deluxus-sang bestaende av inte mindre an tre madrasser. Notera vad min syster sa karleksfullt kallar "singelgropen" i mitten - denna singelgrop dok dock upp efter cirka tre dagars anvandning, och har ungefar tva decimeter djup... Tecken pa att man ar hardcore-singel kanske, nar man har den effekten pa en ny sang?
Detta ar min lilla myshorna i lagenheten. Den ar numera kompletterad av ett par sma laptophogtalare, och har egentligen allt jag behover - dator, hogtalare, gitarr, gitarrforstarkare, och nagra kuddar. Som sagt, vi har inte sarskilt mycket mobler, men det har ingen i Indien - less is more verkar vara devisen. Det gar snabbt att inse hur lite mobler och saker och prylar man egentligen behover - jag har ju anda prylsamlat ganska mycket...
Detta ar typisk indisk slum, denna plats ligger vid en av de storre infarterna till centrala Pune. Det ar lite svart att se, men vattenkanten ar fullstandigt belamrad med sopor, och sa ser det ut nastan overallt dar det finns slum. Overallt ar dock gront, vilket ar tur..
Detta ar utsikten fran min balkong klockan atta pa morgonen. Det ar alltid ganska disigt har innan solen helt har gatt upp, det ar alltsa inte bara fororeningar.
Utsikt fran balkongen 2.
He had a lot of nothing to say
IPK FTW
"25. Who can apply on behalf of non-resident, minor, lunatic, idiot, and court of wards?"
Ar det inte skont med lite klarsprak ibland? :)
Drivved
Inatt vaknade jag kvart i tre, gnuggade mig instinktivt i ogonen...Och insag att jag just gnuggat ur ena linsen. Detta ar normalt sett inga problem, bara upp och ta ut den och satta in den pa morgonen, men det finns ett litet problem just har: vi har fortfarande inga speglar i lagenheten. Detta betydde upp, pa med klader, hela tiden med en hand under ogat ifall linsen skulle trilla ur, tvatta handerna, ut i hallen, fixa vatten (INTE indiskt kranvatten!) och sen ut i trapphuset. Det finns namligen en spegel i hissen. Att medelst toapapper for att torka fingrarna, flaskvatten, och en kudde att lagga for att stoppa hissens dorrar fran att aka stangas och skicka ner hissen (vi bor pa tionde vaningen) lyckas pilla ut en lins och sen fa in den igen maste jag saga faktiskt ar ratt bra.
They call me mello-yello
Nar jag kom hem var det vatten pa golvet i hela koket. Stromavbrott hela dagen. Jag satte mig pa balkongen och laste tills det blev for morkt, sen stack jag till jobbet istallet for att fa lite jobbat. Kan ju lika garna passa pa. Hela omradet hade stromavbrott, och det ar ju nanting ganska haftigt nar stora byggnadskomplex ar helt morka. Nar saker och ting inte vill som dom ska, da har man inte mycket att satta emot.
Nu far jag SMS om att det funkar igen dock. Ska nog hem och ata lite mer vattenmelon...
So won't you tell me what to do with me
Idag ska jag pa mote och se om jag kan bli projektledare for ett projekt som innefattar utbildning och attitydforandring kling klimatforandringar for alla har pa kontorscampuset, nagra tusen manniskor. Vore grymt roligt att fa gora det. Det handlar om att anvanda film som medium, och har pa campus finns massa tv-skarmar och en mindre biosalong, sa det kan nog bli riktigt intressant. Andra delen av projektet ar att hjalpa utsatta kvinnor i Punes slum att skapa en egen inkomst genom att forandra attityden mot kvinnor genom filmer. Kvinnors situation i Indien ar, milt uttryckt, beklaglig, sarskilt i de fattigare omradena. Ett mycket bra projekt.
Information highway
http://www.worldtimeserver.com/weather_in_IN.aspx?forecastid=INXX0102
The next episode
Har pa nya kontoret finns manga regler, och en av reglerna ar dum bortom alla granser. Man far bara dricka te och kaffe i pantryt, och far inte ta med nagra koppar darifran. Vid varje pantry jobbar en kille vars enda jobb ar att halla rent en kaffemaskin, ett bord och en diskbank. Man kan tycka att utokade befogenheter och tjanstebeskrivning i form av "ga en vanda ibland och kolla om det star massa skitiga koppar och isafall kanske torka lite rent" inte skulle doda, men nej, sa funkar det inte. Darfor star det nu en person i pentryt och forbjuder de 50 vuxna manniskorna som jobbar pa denna avdelning att bara en kaffekopp 20 meter for att dricka vid arbetsplatsen och saledes fa mer utrattat under arbetstid.
Inte konstigt att det maste jobbas lordagar...
En fin grans
Igar kvall, pa vag hem fran stan, hamnade jag mitt i ett indiskt brollopstag. Underbart kaos. Langst bak en stor vagn med stora gudafigurer, ungefar som en quarnevalsvagn men med andra figurer. Darefter 10 man med enorma trummor. En jeep med fastspanda hogtalare som fullstandigt dundrade musik. Fyra kameler, barandes fyra barn var. Och langst fram, och anledningen till att processionen stannat upp, en fullstandig haxkittel av fyrverkerier och smallare pa backen. I sakert fem minuter small det, och nar det blev tyst var det dags att for hela sallskapet, 250 personer eller sa, att rora sig vidare. Jag log, brett.
Min underbara syster har fatt ett nytt jobb. Jag ar otroligt glad for hennes skull, och sager BRA JOBBAT! Hoppas det blir roligt :) Kanske man ska mellanlanda i Karlstad nar man kommer hem trots allt, acklimatisera sig...
Pariah
Camel jockey! Bakom mig sitter Kishans, som ansvarar for Suzlon Foundations arbete i Jaisalmer, dotter.
Detta moter mig varje morgon pa vag till jobbet. Ganska trevligt maste jag saga.
Pix pix
Jag ger er...Indien!
Ja, turistigare blir det val inte.. :) I Jaisalmer, dar det ar VALDIGT mycket kor pa gatorna.
Lunch / mellanmal / middag
Sidogata i Jaisalmer. Andra sidan gatan hade en oppen rannsten dar det stod ett par grisar hela dagarna och slaskade, ganska roligt att se faktiskt.
Posin' in the desert...
Jag tyckte om oknen. Verkligen. Vackert pa det karga sattet.
Vi besokte en plats dar en stor by tidigare statt, allt handmurat av sten (Jaisalmer ar kant for sin gula sten och marmor). Historien sager att Rajan av Jaisalmer blev foralskad i en av de unga kvinnorna i byn, 200 ar sedan, men nar han forvagrades henne lat han riva hela byn.
OK, sag just att man kan gora bilderna storre! Fran och med nu, orkar inte gora om dom andra...Samma by som forra bilden.
Kameler verkar allmant ganska griniga och egna, men dessa var uppenbarligen linslusar. Stod bredvid vagen och tuggade pa nan taggig buske; mina forsta kameler, sa jag var valdigt, valdigt tvungen att fotografera.
En vanlig by utanfor Jaisalmer. Suzlon Foundation driver ett antal projekt i omradet, varav ett handlar om djurvaccinering. Denna dag hade ett antal get- och faraherdar fran olika delar av byn och dess bosattningar samlats for att fa vaccin till djuren. Allt i allt var dar nog runt 1000 far och getter, och sk*t OVERALLT pa backen..
Aven jag fick vara med och leka doktor; har vaccinerar jag ett far mot nan form av parasit. Ratt roligt att ha fatt vara med om en san sak som detta :)
Mer bilder kommer lite senare, lite maste man ju suktas!
Angaende att inte dra for stora vaxlar
Allt jag vill ha till jul ar..
Igar var jag och bytte den daliga batteriladdaren jag skaffat efter att natadaptern till PODen som jag har nar jag spelar gitarr gatt sonder, eller helt enkelt inte vill funka. Funderar pa om jag ska skaffa en ny batteriladdare, eller luska i en ny natadapter. Jag ar bara sa trott pa att kopa saker. Saljaren i butiken iaf var en riktig skojare, och lyckades klacka ur sig ungefar fem logner om saken han salt mig i fraga pa fem minuter, sa till slut trottnade jag och blev riktigt otrevlig och till slut gav han mig pengarna tillbaka. Jag insag efterat att det var forsta gangen jag varit en riktigt otrevlig konsument, en san man salt saker till sjalv och som man verkligen avskyr. Daremot ar det sant att ar man otrevlig nog, och befinner sig i en butik dit man aldrig behover komma tillbaka, sa funkar det att vara otrevlig faktiskt eftersom till slut trottnar nastan alla saljare pa stahejet. Jaja, det loser sig. Vill bara aldrig kopa en sak till i mitt liv i Indien kanns det som. Dock behover jag nog sma datorhogtalare, gar inte spela gitarr till musik med dom inbyggda..Mer prylar!
Henrik of Nazareth
Usch for bemanningsinkvisitionen.
Jag tror jag ska spela gitarr pa julafton, vi ska sjunga lite sanger. Bast att lara sig nagra.
Ifall ni undrar forresten: jag jobbar pa julafton. Juldagen. Annandagen. Alla mellandagar. Nyarsafton. Nyarsdagen. Har funkar det lite annorlunda. Dock gar det rykten om att varannan lordag ska bli halvdag - stora framsteg!
Funderar pa att be chefen om fa ta ut en ledighetsdag i manaden en lordag, sa att iallafall en helg varje manad ar helhelg utan jobb.
Spanish Inquisition
Det ar femte december, ute skiner solen, det ar 20 grader varmt. Jag vet inte riktigt hur man ska beskriva det, mer an att det ar sa otroligt...skont. Det gar liksom inte vara arg eller ledsen eller sur nar solen skiner och det varmt, det ar sant. Daremot finns vissa frustrerande element i Indien. Polismyndigheten ar ett sadant. Igar var jag for att registrera mitt visum, nagot jag maste gora for att fa ett bankkonto genom jobbet sa att jag kan fa lon.
Poliskontoret ar kaos. Det ar folk PRECIS OVERALLT, och alla utlanningar stor for att registrera sina visum forst vid fyra datorer fran stenaldern som tar typ 20 minuter per visum. Sen ar det sta i ko, eller vad man nu ska kalla det, for att fa sina dokument scannade. Vi snackar alltsa inte bara pass, utan det ar papper pa i princip ALLT: kopia pa passbild, visum, inresestampel, anstallningskontrakt, hyreskontrakt (!), foto... Nar det ar scannat ar det bara stalla sig i nasta ko och vanta snallt pa att nagon ska ga igenom papprena manuellt och saga OK. Att koa i Indien innebar inte att som i Sverige stalla sig i en prydlig lag, no sirree; har ar det djungelns lag som rader. Eftersom jag ar en i allmanhet ganska skrupelfri manniska funkar detta system forvanansvart bra for mig, men for andra mer timida svenskar skulle det nog ta dubbelt sa lang tid, sarskilt eftersom alla pratar otroligt knackig engelska och egentligen inte vill ha dig dar alls. Till slut lyckades jag iallafall fa mina papper scannade och godkanda, sa det enda jag behover gora nu (innan det ar dags for visumforlangningsprocessen om en manad, i minst en manad...) ar att aka och hamta papprena. Den enda lyckan var att jag helt korrekt lyckades overtala fem personer, uppat i rangordningen, att forsta att jag INTE skulle betala straffavgift for att jag registrerat mitt visum for sent. Jag har ett 180-dagarsvisum, och det star klart och tydligt pa engelska och pa hindi pa visumet att att man ska registrera sitt visum inom 14 dagar om man har ett visum som galler LANGRE AN 180 dagar. Detta verkade dock lite svart att forsta for den vanliga tjanstemannen, och till slut fick jag komma in till chefen to plead my case. Han var turligt nog bade laskunnig och resonlig, och jag sparade darmed, helt korrekt, ungefar 1500 rupees. Lite jobbigt dock att resten av personalen inte verkade forsta det, undra hur manga dom lurat pa pengar..
Det gar framat med stormsteg pa jobbet. GRI-projektet jag ar ansvarig for har redan fatt stort genomslag, och snart ar det dags att sitta ner och diskutera fortsattning med nagra affarsomradeschefer som jag behover ha med pa taget. Det mesta spannande ar kanske att jag ska forbereda en presentation som en av hela Suzlongruppens chefer och grundare ska presentera for alla internationella chefer i februari om just hur GRI i Suzlon ska genomforas. En ratt stor ara for en sketen intern, maste sagas. Skont med lite fortroende :)
It's electric
Fortfarande ingen kamera. I sondags var jag och kopte min nya laddare. Vad saljaren inte berattade var att jag behovde en adaptergrej, eftersom laddaren gick pa 125 V och 7 A. Jag kom hem, pluggade in, allt funkade...PANG! Allt blev morkt, och jag tankte att jaha, nu har val allting gatt sonder igen. Dator och harddisk och allt, helt enkelt. Bara satta sig pa flyget hem. Gick ner till vakten vid huset, och till min stora forvaning traskade han ivag till det stora sakringsskapet som sitter vid bottenvaningen, oppnade det (det star olast!) och slog pa strommen till lagenheten. Frid och frojd! Laddaren daremot gick sonder, och jag forberedde mig for en lang strid med saljaren. Garanti i Indien fungerar namligen inte riktigt som i Sverige. Har ar det mesta pa "test guarantee", dvs om det funkar i butiken sa ar det den enda garanti som lamnas. Anup korde ivag mig pa sin motorcykel (Anup ar min granne som har kort mig ungefar tio varv runt Pune for att kopa, hamta och lamna tillbaka och hamta grejer igen), och till min stora forvaning sa saljaren bara att det var lugnt, kom och hamta en ny pa torsdag. Sa imorgon hoppas vi...
En annan elgrej som pajat ar natadaptern till PODen. Den funkar helt enkelt inte, sa nu maste det inforskaffas batteriladdare och laddningsbara batterier. Vill inte kopa en enda pryl till nagonsin...
Och pa tal om elgrejer som inte funkar. Jag har haft i min ago den kanske absolut farligaste eldrivna sak som nagonsin tillverkats. Det ar en liten kokplatta, men sjalva plattan ar bara en tunn metallspiral som sitter i en storre metallstomme och som, nar den satts pa, pa fem sekunder blir livsfarligt rod. Forsta gangen jag anvande den borjade hela plattan ryka, och lacken foll av i stora sjok. Jag var overtygad om att den skulle explodera, sa jag satte mig pa sakert avstand med gitarren i knat och foljde spant handelseforloppet. Den exploderade aldrig, daremot gick spiralen av. In och laga (ni kanner igen det...) och igar var det dags att kora den igen. Gjorde ris, hela grejen sag ut att vara sa varm att den skulle explodera igen, och kabeln jag fick med..ja, den var i princip smalt i andarna, plasten helt forvriden. Helt plotsligt - PANG! - och morkt i lagenheten igen. Jag kommer inte anvanda den plattan igen, det ar ett som ar sakert...
Trog dag idag annars, sitter och vantar pa ett mote jag skulle haft igar egentligen. Men har tar allt en satans tid, och ungefar 75% av chefens tid tycks planeras pa ad hocbasis, vilket innebar att jag som ar van att schemalagga saker och vanta pa min tur just nu har lite problem. Far val lara mig att buffla jag ocksa, sa att mina grejer far lite prioritet ocksa.